Järkvissle Film och Media

DET GAM­LA FÄR­JE­STÄL­LET I JÄRKVISSLE

Indal­säl­ven har all­tid delat byar­na längs dal­gång­en i en Sörsi­da och en Norr­si­da. (egent­li­gen är det en Väst­si­da och en Öst­si­da för att föl­ja väder­strec­ken kor­rekt). Kom­mu­ni­ka­tio­ner­na över älven gjor­des förr med rodd­båt och på vin­tern på till­frus­na isvägar.

Flyg­bild över det gam­la fär­je­stäl­let vid Hög­land i Järkviss­le, tro­li­gen fotat i bör­jan av 1950-talet. Bil­den är tagen från nor­ra sida, och tim­ret fly­ter i strid ström nedåt till väns­ter i bil­den. Tim­mer­flott­ning­en upp­hör­de först efter säsong­en 1969. Sto­ra jord­bruks­a­re­a­ler blev över­däm­da. På bil­den syns vägen över ängs­mar­ken till nor­ra fär­je­lä­get. På söd­ra sidan var det en brant bac­ke upp till Hög­land. Längst upp till höger i bil­den syns ett grund med ett på den tiden väl­känt namn – Långjon­ke – . Väg­för­valt­ning­en ansva­ra­de för sköt­seln av fär­jan och fär­je­tu­rer­na gick dyg­net runt. Fär­je­kar­len bod­de med sin familj i ett hus nära fär­jan på söd­ra sidan. En liten vakt­kur för med­hjäl­pa­re fanns ock­så. Foto: se upp­gif­ter­na på vykortet.

Lidens fär­ja

I Liden fanns tidi­ga­re en fär­ja över Indal­säl­ven. En ny fack­verks­bro blev klar 1913 (nuva­ran­de betong­bro är från 1955). Den över­bliv­na fär­jan i Liden köp­tes 1914 till Järkviss­le fär­je­stäl­le för 200:- kro­nor. Fär­jan i Järkviss­le drevs av det rin­nan­de vatt­net, både fram och till­ba­ka genom omställ­ning av enkel träkonstruktion.Färjan knöt sam­man älv­si­dor­na och myc­ket under­lät­ta­des, som varu­le­ve­ran­ser, post­dis­tri­bu­tion och bar­nens skol­skjut­sar m.m. Det var långt mel­lan fär­je­stäl­le­na längs älven och desto vik­ti­ga­re blev des­sa överfarter.

Häng­bron i Järkvissle

När Järkviss­le kraft­sta­tion skul­le byg­gas 1954 var det bestämt att över­far­ten i fram­ti­den skul­le ske på kraft­verks­dam­men och det gam­la fär­je­stäl­let, som låg ca. 2 km upp­ströms, skul­le upp­hö­ra, ja rent av däm­mas över. Tidigt bygg­des en häng­bro, 10 meter ovan­för älven, för att under­lät­ta trans­por­ter­na till det bli­van­de kraft­verks­byg­get. Även all­män­he­ten fick nytt­ja hängbron. 

Häng­bron kollapsade

Häng­bron blev till stor nyt­ta. Innan den nuva­ran­de vägen till Hög­land blev byggd gick kom­mu­ni­ka­tio­ner­na från häng­bron längs med älv­stran­den på söd­ra sidan fram till fär­je­lä­get. Och sedan upp för den bran­ta bac­ken till Hög­land.  Plöts­ligt inträf­fa­de givet­vis det som inte fick hän­da. Häng­bron blev påkörd av en ful­las­tad 28 ton tung – Euclid­truck – och span­net föll i älven lör­da­gen den 25 okto­ber 1958. Plöts­ligt hade sam­ban­det mel­lan älv­si­dor­na bru­tits. Tack och lov­ska­da­des inte någon. 

Häng­bron vid Järkviss­le kraft­sta­tion kol­lap­sa­delör­da­gen den 25 okto­ber 1958. De vik­ti­gas­te che­fer­na vid kraft­verks­byg­get sam­la­des till kris­mö­te. Bak­de­len av Euclid­truc­ken syns väl. Bil­den är tagen från nor­ra sidan av älven. Foto: okänd.

Fär­jee­po­ken slut

Riv­ning­en, av den två år gam­la häng­bron, kom genom olyc­kan att ske något tidi­ga­re än beräk­nat. Enligt arbets­pla­ner­na skul­le häng­bron märk­ligt nog ha rivits tre vec­kor sena­re. Avbrot­tet för trans­por­ter­na blev nuin­te så långt. Snabbt fyll­des den sma­la älv­få­ran igen­med sten- och jord­mas­sor och allt blev frid och fröjd på nytt. Men beho­vet av fär­jan vid Hög­land i Järkviss­le­för­svann defi­ni­tivt och en fär­jee­pok upp­hör­de. Den sto­ra Järkviss­le­dam­men fyll­des sak­te­li­ga upp med vat­ten och det gam­la fär­je­stäl­let däm­des över för alltid.

Arne Johans­son Järkvissle

Tack till Ken­neth Berg­ström, Sundsvall/Järkvissle, för lånet av olycks­bil­den. Flyg­bil­den över fär­je­stäl­let i Järkviss­le har Nils-Mag­nus Wes­tin, Järkviss­le, lånat ut.

Pub­li­ce­rat 2022-10-04