Järkvissle Film och Media

GAM­MEL­BO­DAR­NA OCH AI-TEKNIKEN

Gam­mel­bo­dar­na 1925 i svar­vitt foto. Originalbild. 
Gam­mel­bo­dar­na 1925 i färg. Färg­lagd med AI-teknik.

GAM­MEL­BO­DAR­NA OCH AI-TEKNIKEN

Gam­mel­bo­dar­na eller Gam­mel­fä­bo­dar­na, som till­hör Järkviss­le by i Medel­pad, lig­ger ca 4 km syd­väst om Järkviss­le kraft­verk, fågel­vä­gen räk­nat. Det är en job­big vand­ring upp­för ber­get. Fäbo­den lig­ger näm­li­gen på ca 400 meters höjd över havet.

Var­för fäbodar?

Det är okänt när fäbo­den bygg­des och togs i bruk. Tro­li­gen är den myc­ket gam­mal. När befolk­ning­en väx­te mås­te ock­så djur­be­stån­det öka för att kla­ra mat­för­sörj­ning­en.  Fäbo­dar till­kom för att spa­ra på fod­ret för vin­tern. Genom att flyt­ta dju­ren till det vik­ti­ga skogs­be­tet fick byns inä­gor växa till sig på som­ma­ren och kun­de sedan bär­gas som vin­ter­fo­der. I fäbo­dar­na bod­de de som hade hand om dju­ren för den vik­ti­ga mjölk­ning­en och ost­till­verk­ning­en med mera. Det fär­di­ga resul­ta­tet bars sedan hem till byn.

Ett antal av byns stör­re går­dar hade var sin del i fäbo­den. På var­je andel fanns mind­re stu­gor för boen­de, fähus, och kok­bo­dar. Många per­so­ner var verk­sam­ma på fäbo­den och mil­jön var en efter­läng­tad omväx­ling i det tra­di­tio­nel­la vardagslivet.

Fäbo­den överges

En tid in på 1900-talet upp­hör­de fäbod­li­vet. Nya rön gjor­de jord­bruks­drif­ten effek­ti­va­re och beho­vet av fäbod­d­rift mins­ka­de. Fäbo­den över­gavs och bör­ja­de växa igen. Bygg­na­der­na under­hölls inte och för­föll sak­te­li­ga. Av ett stör­re antal bygg­na­der finns idag endast två bygg­na­der kvar på Gam­mel­bo­dar­na. En är bebo­e­lig och används sedan många år av ett jaktlag.

Fest på Gam­mel­bo­dar­na 1925

Som­ma­ren 1925 kal­la­des till fest på Gam­mel­bo­dar­na. Om fäbod­d­rif­ten då var kvar är obe­kant. Ett 40-tal vux­na och barn gjor­de sig dock oma­ket att vand­ra till fäbo­den. Spel­män hade med sig instru­ment och någon hade dess­utom med sig en kame­ra. Ett histo­riskt foto blev taget. Fotot är, som alla foton på den tiden, svart­vitt. Egent­li­gen inne­hål­ler ett foto en myc­ket stor mängd gråa nyan­ser, vil­ket sena­re skall få en avgö­ran­de bety­del­se i den moder­na tekniken.

Trol­le­ri med AI-teknik

Med dagens AI-tek­nik (Arti­fi­ci­ell Intel­li­gens) kan den svart­vi­ta bil­den, som genom ett trollslag bli en färg­bild. Hur är det­ta möj­ligt? Jo, mot var­je grå nyans i den svart­vi­ta bil­den sva­rar en kulör. De som har pro­gram­me­rat tek­ni­ken har gjort en färgska­la mot mäng­der av gråa nyan­ser. Så när datorn läser vår svart­vi­ta bild finns det en färg till var­je grå nyans. För att bedö­ma rim­lig­he­ten så kan man avgö­ra rik­tig­he­ten i gra­nar­nas färg och fest­del­ta­gar­nas ansik­ten. I skug­gi­ga par­ti­er kan det dock bli mind­re verk­lig­hets­tro­get. Plöts­ligt kan vi med ny tek­nik få en upp­fatt­ning hur det såg ut i ”verk­lig­he­ten” för snart 100 år sedan och ”ett fru­set ögon­blick” har kom­mit oss betyd­ligt när­ma­re i tiden.

Text: Arne Johans­son    Tek­nik: Erik Lidin

Pub­li­ce­rat 2024-09-23